Ny stad, nya tag... och hemlängtan!

Då var man Lulebo! Flyttlasset gick i lördags och trots alla trappor samt snökaos måste jag säga att det gick riktigt smidigt. Visst, lätt för mig att säga som inte bar de tunga sakerna... Är i alla fall jättetacksam för all hjälp! Ska givetvis knåpa fram en grym inflyttningsfest som tack! Är dock en smula orolig för den eftersom jag redan fått mitt första klagomål. Hade lite mys söndag kväll och pysslade på till tonerna av stämningsfull musik. Inte högt alls. Men vad händer? Jo, en påknackning, såklart.

Lägenheten är jättefin och har redan fått i ordning det mesta. Vilket inte var konstigt alls eftersom jag de två första dagarna varken hade tv eller internet. Det var en hemsk upplevelse, och inte nyttig alls!

Saknar även mitt fina, trygga, lilla Boden! Var ledig både måndag och tisdag och då passade jag på att åka hem... Jag undrar lite om jag förhastade mig gällande flytten hit faktiskt. Nåja, måste givetvis ge det lite tid. Minst ett år, annars blir min nästa flytt i en liksäck har Liten låtit meddela... ^^

Ska lägga upp lite bilder på lägenheten, men det får bli imorgon.

Julklappsönskemål: klockren timing!

Det är väl för typiskt! Har ju bestämt mig för Mjölkis, och vad händer då? Jo, en antagligen mycket bättre lägenhet med en miljon gånger schysstare läge dyker upp, som dessutom är billigare! Gaaaaah!! Allt, precis ALLT tycks handla om timing. Ta bara det här med att hitta någon att slå ihop sina säckar med. Krävs ju att sjukt mycket ska klaffa, båda ska vara singlar, kommit hyfsat lika långt med avklarade saker i livet, vara redo, över sitt ex osv osv...

Nåja, något som brukar bli bra oavsett timingen är party! I förra helgen blev det julshow på Western Farm. Jag tyckte den var riktigt bra! Jag var med Patric och gänget som turligt nog för mig fått över en biljett. Tror att vi hade roligast på stället. När alla andra satt ner och applåderade lite artigt stod vi upp och dansade och gapade! Vi passade även på att göra dansgolvet på Bodensia. Både jag och Patric hade massa träningsvärk dagen efter, vilket gör mig lite misstänksam gentemot min dansstil.

Och igår var det jobbets årliga julfest som stod på schemat. Jag kan absolut vara pinsam i fyllan men tycker i alla fall inte att en del tanter var så värst charmiga. Men antar att det blir så när man jobbat på kassan lite för länge och endast släpps ut på grönbete en gång per år. I år fick även vi bodenbor betald taxi hem. Efter en del om och men så blev det hemfärd med den vid tolv. Tycker det blev en lagom kväll, med lagom mycket tokerier. Däremot kom en annan hem vid tre som nog borde ha tagit det lite lugnare. Kan dock tycka det är lite skönt när han är så där ynklig, han blir liksom medgörligare. Är faktiskt förvånad över att det känns som att vi kanske kommer att kunna vara vänner, de senaste dagarna har gått riktigt smidigt trots att vi är ex som bor ihop.

Nu är jag grymt hungrig. Liten är dock seg, trodde vi hade en sushidejt ju! Måste ha käk så att jag kan ladda om för kvällens 40-årsfest. Tror det kommer bli riktigt nice ikväll!

Let's do this!

Då var det spikat! Den 16 december får jag nycklarna till min nya lya på Mjölkis. Ja, min och min... Den är min i ett år i alla fall. Men sett till min historia så är ett år på samma ställe rätt länge. Så det blir nog alldeles utmärkt. Kommer trivas finfint med topprenoverat kök, Ellitapeter, balkong och badkar som jag ska guppa i med mitt vinglas. Inte dumt alls heller att ha Jessy och Linda ett stenkast bort! Och vem vet, kanske lyckas jag locka med mig lite fler bodensare till storstan..^^

Jag tog tid när jag traskade iväg från jobbet till nya placet. Tog mig 20 minuter. Men ska nog fixa det på 15 på ett tag, och då menar jag ju givetvis utan att förvandlas till ett stånkande och svettigt troll när jag väl är på jobbet... Känns bra att hon jag ska hyra av verkar så vettig och gullig. Blir nog inga problem att ha henne som hyresvärd. Plus att hon väldigt gärna ville ha just mig som hyresgäst gör ju inte att jag gillar henne mindre!

Lördagen i bilder

Så här kul hade vi i lördags. Ett riktigt skönt gäng måste jag säga! Förutom några irritationsmoment så var det en väldigt lyckad kväll. Donia och Jenny har verkligen mycket roliga hyss för sig! Dock känns det lite främmande för mig att ta med ut kameran på dansgolvet. Ögonblicksbilder är inte min starkaste sida. Jag behöver för det mesta samla ihop mina anletsdrag. Snodde i alla fall lite bilder från finaste Jenny, vilket jag hoppas hon inte har något emot. ^^

Jag är omvänd

Oj, vad gott jag sov i natt! Jag nannade sött till närmare nio och vaknade till den ljusa, fina morgonen. Och sen kom jag på att jag försovit mig totalt! Skulle alltså missa niobussen och vara på jobbet vid elva. Det är ju inte himla kul att behöva jobba till halv åtta en fredag så jag ringde min chef och fick turligt nog ta ut en semesterdag! Puh!

Har varit kattvakt i tre nätter. Shane och Zero är verkligen supermysiga och söta. De är så gulliga när de ålar runt på golvet, jamar, hittar på bus osv. Gillar när de sover i fotändan och blir jätteglada på morgonen när man vaknar. Men! Trots allt det där underbara så gör allt hår det hela rätt ovärt! Tror det var bra för mig att vara babysitter några dagar, jag har ju som länge tänkt att jag ska skaffa katt. Men allt hår, besväret med att hitta kattvakt och att jag än en gång fått bekräftat att de sötaste pojkarna är allergiska har fått mig på andra tankar. Ett rent hem och en schysst kille väger lite tyngre faktiskt.

Nåja, nu ska vi se om det går att göra något meningsfullt av den här dagen!

Shane tycker det är superkul att Elli glömt att stänga en låda

Jag och Zero myser i samma tröja

Farmen är härmed svartlistad!

Igår var jag superpepp för Halloween-fest. Efter att ha dammat av min rosa kissedräkt drog jag med Patric just runt hörnet hem till jättegulliga Sabina (som även har väldigt fin heminredning) på party. Kvällen hade alla förutsättningar för att bli grym: vi var duktiga och grundade med en massa käk från Ming, hade ordnat förköp och trevligt sällskap! Allt var frid och fröjd fram tills det att det var dags att bege sig. Bussen till Farmen var en halvtimme sen och att bara sen kliva på den var ett projekt i sig. Alla småglin var helt hysteriska och trängdes som galningar. Man hade lätt kunnat blanda ihop det hela med någon stor rockkonsert. Väl framme efter att ha färdats som packade sillar blev det ännu värre. Kön var en mil lång och de störda barnen tryckte på bakifrån med uppvevade armbågar i tron att det skulle gå snabbare så. Jag började därför gorma med killarna bakom oss men fick nog efter en stund och började gå hem. Det här med trängsel och att känna sig som boskapsdjur är minst sagt inte min grej.

På väg hem gåendes och lite lätt instabil i mitt humör så blev jag övertalad att ta mig till GodisArenan på fest. Så efter en antagligen välbehövlig promenad hoppade jag på en taxi från mitt kära gamla Prästholmsskolan. Man kan väl säga att kvällen räddades upp och blev inte så dum, trots Farmen-fiaskot!

När katten är borta...

Tänkte först att jag skulle skriva ett riktigt saftigt inlägg om J's... tja, låt oss kalla det förbättringsområden och hans beteende de senaste månaderna. Men så insåg jag väl det omogna i det hela och helt ärligt så har jag inget behov av det längre. Jag vet ju att jag slipper allt det där nu. Tyckte först att det hade varit skönt att avreagera mig men nu känns det rätt överflödigt för jag är över honom. Man kan nog kalla det rekord. Det är i och för sig lite synd eftersom jag skulle ha gått ner lite mer i vikt om jag mått piss. Dessutom behöver inte hela världen (inbillar mig att alla läser min blogg) veta allt. Huvudsaken är att han vet. Hade en liten avreageringssession i förrgår och sa precis vad jag tyckte till honom.

Ok, jag mår väl inte super heller. Är aldrig kul när saker går åt skogen som man haft en massa förhoppningar kring. Och det är inte särskilt stimulerande att bo med sitt ex! Och att läsa på FB om när hela gänget inklusive J, men inte jag, lirar poker eller något annat känns ärligt som ett slag i ansiktet. Jag hoppas att det inte kommer bli så varenda gång framöver. Klart jag kan vara bättre på att höra av mig själv och se om det händer något. Men just så här i början kan jag inte påstå att jag haft ork att vara särskilt drivande. Men man mår ju så mycket bättre om man kommer ut och faktiskt gör saker.

Men nu är det helg och den har alla förutsättningar att bli bra! J är i ett annat land. Idag är jag ledig och imorgon ska jag spöka ut mig med underbara Patric och lite annat folk och sedan ska vi inta Farmen! Helgen började inte så dåligt heller - jag blev i natt moster till en liten kille!

Skum känsla

Imorgon ska jag trycka igång play igen och jobba! Känns mycket skumt efter att ha varit borta från jobbet i över tre veckor. Kommer jag ens komma ihåg hur man handlägger? Det känns också konstigt med tanke på att sist jag var på kontoret så såg mitt liv rätt annorlunda ut, har hänt lite väl mycket på kort tid. Att vara sjuk, flytta ihop och i samma veva göra slut har varit en smula omtumlande.

Ville så klart inte att det skulle bli såhär. Men om jag, som annars aldrig gör slut, kommer till insikten att det här bara inte går nå mer så spelar det inte så stor roll vad man än haft för planer. Det är bara dumt att hålla fast vid nåt som ständigt leder till att man blir sårad och ledsen. Det funkar helt enkelt inte när en person tänker "vi" och den andra "jag". Det sugiga är bara att beslutet inte känts så himla bra. Men möjligt att det hänger ihop med att vi ju fortfarande bor ihop. Det blir svårt att gå vidare på riktigt då och just nu känns allt bara som ett enda stort vakuum av tomhet. Jag hoppas i alla fall att det kommer kännas bättre nu när jag ska börja jobba igen och kan träffa folk.

Så, någon som har en tvåa i centrala Luleå åt mig?

Hälsa och kärlek - vad är det?

Man kan lugnt säga att det mesta går åt skogen just nu. För det första så är det den här lilla grejen med min värdelösa hälsa. Jag har aldrig i hela mitt liv varit sjuk så mycket som det senaste halvåret. Det har varit förkylningar, magsjuka, öroninflammation, problem med magen och så vidare. Och nu har jag dragit på mig ett skumt virus. Efter feber i 9 dagar, utan några andra symptom, pallrade jag mig iväg till Vårdcentralen där jag blev stucken som vanligt och sedan ivägskickad till akuten. På akuten blev det lungröntgen och ännu mera prover av världens omildaste sjuksyrra. Sen ytterligare väntan i 3 timmar. Tillslut fick jag i alla fall åka hem utan några direkta svar förutom att det nog inte skulle vara någon fara. Men att ha konstant feber och inte klara av att ens duscha utan att det svartnar för ögonen är inte himla kul så jag fick komma till en läkare igen efter en halv månad med feber. Efter att ha blivit tömd på återstoden av mitt blodförråd konstaterades det att jag har ett virus med ett namn omöjligt att komma ihåg. Ingen behandling finns, vila är det som gäller och nu har jag läkarintyg till 7 november.

Mår lite bättre nu, men har absolut inga krafter, orkar nästan ingenting. Om inte det vore nog så har det ju varit flytt mitt i allt det här. Jag har såklart inte kunnat göra något utan det har Jörgen fått sköta... Något som för oss till nästa bekymmer. Jag har inbillat mig att man i ett förhållande ställer upp för varandra, särskilt om någon är sjuk och är helt beroende av den andra. Men som det ser ut nu så har mina föräldrar som ju egentligen inte ska ha kontakt med mig städat och tömt det sista i min lägenhet i flera timmar och än är de inte klara. Så istället för att vara glad över vår nya fina lägenhet känner jag mig bara sviken och lämnad i sticket av den person som jag satsat alla kort på.

Så gick det med den ambitionen

Jaha, nu ska det visst gnällas på mig! Bäst jag klottrar ner någon rad då så att man inte får alltför mycket skäll, det får jag nog av av mina kunder!

Min kära vän Farida gav mig ett fantastiskt erbjudande. Hon skulle ge mig en månads gratis träning och coaching på gymmet inne i stan i Luleå, så att jag riktigt kommer igång med mitt tränande. Måndag skulle bli den stora nystarten. Farida hade glömt min biljett. Tisdag skulle därför få bli starten på en superaktiv månad! Farida hade missat att biljetten var för gammal. Fick bli en vecka istället... Så tisdag morgon var vi hurtiga och tränande mage innan jobbet. Pass två på onsdag efter jobbet - Farida hinner inte komma i tid = Elli yrar ovant runt bland konstiga maskiner. Onsdag - jag försover mig. Ja, så bra har det gått. Måste säga att en vecka dessutom är ytterst futtigt, inte får man in nå rutiner på så kort tid inte! Är nog säkrast att jag dammar av simutstyrseln. Dock inte lika motiverande när jag inte kan spana på min lilla badvakt.

Min livräddare är för övrigt, i vanlig ordning, uppe i Kiruna i en hel evighet. Måste hålla ut en vecka till i alla fall innan steg ett i Maslows behovstrappa blir uppfyllt. Antar att jag får pyssla med det sista steget under tiden, plugg. För det måste väl klassas som något slags självförverkligande? Eventuellt får shopping och lite fest duga. ^^

Checklistan avbockad!

Känner mig nöjd med att ha betat av en del "måsten":

• Bökat undan tråksaker på jobbet (sorterat in obs-listor för ett halvår i extremt överfulla pärmar - för er som nu vet vad det innebär)
  
• Äntligen bokat tid hos studievägledaren för att kunna slutföra allt eftersläpande plugg
• Fixat provtagningstid för halvårssticket (som förhoppningsvis inte resulterar i hundra stick av någon klåpare)
• Ordnat tid för att förhindra oönskat havandeskap
• Gormat färdigt med Bodenbo
  
• Och! Sist men absolut inte minst: jagat och ringt på en massa lägenheter och nu inkasserat den finaste av dem alla!
  

Annars har jobbet rullat igång. Jag är frisk igen, så frisk jag nu kan vara, och har sparat massor med semesterdagar. Jörgen har varit borta rätt mycket och då har jag roat mig med diverse pyssel i form av betsning, lackning, proppbytesförsök och krogrännande.

Här är jag och Hanna från helgens Make Out. Har lånat bilden från http://klubbmakeout.blogspot.com/ vilket jag hoppas var ok! (Jag ser ut som en skär gris, men det bjuder jag på).

Uttråkad och halvdöv snorunge

Sjukdag nummer åtta idag. Grymt seglivad förkylning detta, som blev ännu mindre rolig med assistans av lite öroninflammation. Känns som att öroninflammation mest är något som småbarn brukar få. Men men, jag är ju en liten snorunge. Eftersom jag har sjukanmält mig (ganska korkat att slösa semesterdagar på att ligga i soffan) hade det varit lite extra klantigt om jag med tanke på vart jag jobbar missat att fixa läkarintyg. Men eftersom det är ordning och reda på mig kom jag ihåg det. Fick en mycket bra läkare efter att i vanlig ordning fått vänta i över en halvtimme. Börjar i alla fall bli lite bättre nu, dock extremt irriterande att i princip inte höra något på ena örat.

Just nu är jag så sjukt uttråkad att i princip vad som helst känns sjukt inspirerande. Tänk bara vad härligt att kunna ta en lååång promenad, fika på stan, organisera hemma hos Linda, festa loss, hälsa på Maria och kissen, laga middag till polarna, klänga på Jörgen utan att han får bacillpanik, shoppa, simma, osv...

Halvtidsrapport

Hips vips och så har över halva semestern passerat. Tycker väl egentligen inte det gått så jättefort, har ju två veckor med höstrusk kvar. Vädermässigt var defintivt de med semesterperiod ett vinnarna i år, men jag är då inte avundsjuk på att det är jag som har många lata dagar kvar. I och för sig är väl inte tanken att de ska vara så lata. Jag och Jörgen har av någon anledning lite av en maktkamp nästan hela tiden vilket bland annat har resulterat i att vi har slagit vad om vem som har mest magrutor när augusti är över. Av någon anledning verkar folk tro mest på honom. Men inte grinar jag om det blir så, menar killar med rutor är ingen glädjedödare precis.

Mer då? Min fasta resulterade i minus 3 kilo samt större uppskattning för käk. Jag har provat surströmming och kräftor för första gången. Förstår inte riktigt hysterin med fisken. Det är varken världens godaste eller vidrigaste. Det smakar liksom... salt fisk. Har återupptäckt tennis också. Riktigt kul är det ju, även om jag är kass. Tror dock jag kan bli bättre rätt fort med mitt nya racket och om jag lyckas damma fram någon träningskompis.

Helgen bjöd på två utgångskvällar men först med vänner på middag. Fick bland annat besök av Farida som till slut lyckades irra sig hit. Tråkigt nog, för oss som är kvar, ska hon börja på ett nytt jobb. Är dock inte orolig att det var det sista man såg och hörde av henne, menar bara idag har jag fått tre telefonsamtal samt ett par sms... Hehe. Har varit ute ovanligt lite i sommar men det tog vi alltså igen i helgen. Till och med Jörgen var på. Misstänker att det var mycket tack vare Larsa och Marie. Hade nästan glömt hur roligt det kan vara att gå ut och dansa och bara ha härligt svamliga fyllesamtal med vänner, bekanta och främlingar! Och inte blir jag superledsen när jag måste visa leg samt får gissningen att jag är född -93!

Och inte minst av allt - Jennagumman har fått en liten Nathalie! Det är med andra ord hög tid att planera in en tripp till Borås. Frågan är bara på vilket sätt man smidigast tar sig dit? Utan att det kostar en 3 lök alltså.

Hur söt kan man va egentligen? (Syftar givetvis på båda!)

Blir det förstört av en grapefrukt?

Är faktiskt lite hungrig nu. Måndag och tisdag åt jag sallad, frukt och bär. Igår och idag har jag endast druckit, buljong, vatten, juicer och örtte. Börjar vänja mig vid teet men grönsaksjuice med varm buljong och vatten är verkligen ingen hit. Funderar på att göra ett litet avsteg och käka en grapefrukt eftersom jag inte pallade att få i mig all "middag". Nu är det bara imorgon kvar och sen blir det upptrappning av käket igen. En tre-dagars fasta är verkligen inte mycket men likväl är jag så sjukt sugen på allt och i synnerhet salt, smarrigt kött.

Tror det är bra med en liten utrensning och förhoppningsvis blir det en start till att börja äta mer grönt. Eller... Så får det motsatt effekt. ^^

Käk för tre dagar

Oväntat besök

Idag har jag rätt otippat träffat min mormor. I måndags stod det att "mamma" ringde på mobilen men visade alltså sig vara mormor. Har inte träffat henne sen jag var kanske sex år gammal. Hon ville träffas eftersom hon är och hälsar på från södra Finland. Så ikväll har hon varit och surrat hos mig. Ironiskt nog har hon inte varit ett Jehovas vittne på över 30 år men först nu när hon är det igen så vill hon träffa mig - fast hon egentligen inte får. Hon är i alla fall väldigt gullig. Dock tyckte jag det var mindre gulligt när hon titt som tätt tog upp att jag borde bli ett vittne igen och mer eller mindre antydde att jag borde bli det om jag älskar mina föräldrar. Men nu är det ju faktiskt så att jag valt ett liv som inte är baserat på önsketänkande och sen om det gör att en dammig gammal sagobok säger att mina föräldrar inte får ha kontakt med mig så är det bara ytterligare ett bevis på religionens baksida.

Det var mamma som skjutsade hit henne och sen hämtade henne. Då passade mamma på att fota tre generationer med hjälp av vår granne som fick strikta fotoorder. Jättetrevligt att få träffa dem båda men samtidigt känns det en smula hycklande att sitta och le för en kamera precis som om vi hade en lycklig och fin relation.

Ranson på sömn och snart även mat!

Ännu en helg passerad. Tycker verkligen att fyradagars arbetsveckor är en vacker tanke. Två lediga är ju lite fjuttigt. Dock är jag och Linda rätt duktiga nu, uppstigning vid fem för att vara på jobbet ruskigt tidigt och med andra ord få sluta i hyfsad tid.

Har trots helgens korthet hunnit med en sen premiär på Alder, efter en del gormande med en badkruka. Som tur visade sig badkrukan uppskatta härligt väder, svalkande dopp och allmänt chill med vänner. Vem skulle inte det liksom? Var också hög tid att lilleman fick busa loss på Alder.

Har även hunnit med grill (eller, lätt uppvärmning av köttet kanske man ska kalla det), kubbspelande, fått spö i poker, vara bakis, ha lite kalas för 'Lucky-star'. Ja ni vet, sånt som hör sommaren till.

Men nu är det dags för två rätt dryga veckor med jobb, antagligen extra mycket då det ser ut att bli övertid. För att göra saken "värre" har jag dessutom fått den briljanta idén att fasta i en vecka med start imorgon. Det verkar inte som att det är något folk pysslar med längre eftersom det knappt finns något på nätet om ämnet, som inte är från -91 vill säga. Men äh, jag ser ju vad som händer, jag kommer nog inte dö i alla fall. Med andra ord: ranson på sömn, mat och mys (Jörgen är i Kiruna hela veckan). Men sen kommer belöningen - SEMESTER!!

Inget avelssto här inte

Det blir sällan som man tänkt sig. Just den här saken var lite extra frustrerande. I en månad har jag nu gått och fantiserat om hur fantastiskt skönt det ska bli att kunna slå upp ögonen på morgon och se! Att slippa tappa linserna efter att ha blundat på morgonbussen till jobbet. Att kunna vara ute och göra saker utan att vara begränsad med linsbökandet. Att slippa behöva lägga ut tusentals kronor varje år på linser.

På undersökningen lät allt väldigt positivt, jag hade tjocka hornhinnor och allt såg finfint ut. Men, den söta tjejen poängterade dock att man vet säkert om det går först på operationsdagen då läkaren undersöker en. I mitt fall blev det inte ens någon undersökning. Han undrade bara om min psoriasis, vem som ställde diagnosen med mera. När han konstaterat att det verkligen fanns en diagnos så var saken klar, jag kan aldrig lasra mina ögon. De visste redan att jag hade sjukdomen eftersom jag fått fylla i nå papper redan på undersökningen. Så otroligt onödigt att man då bygger upp förväntningar när läkaren bara hade kunnat lyfta luren vilken dag som helst efter undersökningen för att ställa sina följdfrågor...

Och inte blir det muntrare av att alla som opererat sina ögon beskrivit hur fantastiskt det är att se med sina egna ögon, att det går extra mycket reklam på tv om ögonlaser och att jag dessutom haft extra mycket huvudvärk och tjorv på grund av linserna på senaste. Det känns som att vad än är jag vill hitta på så är mina värdelösa gener framme och lägger krokben för mig. Ögonen är liksom inte det enda.

Ledig en hel massa dagar!

Äntligen lååååånghelg! Ska bli så skönt! Och inte blir det sämre av att det blev sommar helt plötsligt, eller att Jörgen skrivit att han kommer hem redan ikväll. Något annat braigt är att det börjat gå upp för mig att jag mest troligt bara kommer behöva pilla med linser tre dagar till - någonsin! Sedan blir det en mindre kul vecka då jag kommer vara lite extra handikappad med alldeles för svaga glasögon. Nästa lördag blir det lasring och en Linda som får hålla mig i handen. Men jag har förhört Eva på jobbet som gjort exakt samma operation, så det ska nog gå finfint.

Högst ovärt

Snacka om ovärt att jobba hårt och duktigt bara för att belöningen, helgen alltså, ska totalskita sig! Jag skippade personalfesten i fredags och istället blev det poker hos Alina och Ola med babe och andra sötnosar. Jag spelade alldeles utmärkt (enligt mig själv) men inledde första omgången med att åka ut först. Det tog så hårt i det lilla ellihjärtat att det resulterade i för mycket vin. Jag och Alina hade extremt skoj (för att vi var fullast?) och det var en liten tröst att hon fick vinna båda omgångarna. Jag mådde prima fram tills vi var på väg hem. Helt utan förvarning blev jag puts väck som resulterade i en extremt jobbig lördag. Kändes inte alls kul att behövs ställa in alla lördagsplaner och göra folk besvikna på mig. Fast nåt jag tror folk glömmer är att jag känslig och vet precis när jag klantat mig. Predikningar och gormande kan man spara till dem som inte redan har självinsikt och en massa ångest. Dock så blev jag nog lite mer kär när Jörgen var så bekymrad för mig och stod ut en lååång natt.

Aja, nu är det ny vecka och nya tag. "Ansvarsvecka" känns så där lagom kul. Extremt mycket att göra men allt för ofta vaga riktlinjer. Börjar definitivt bli dags för den där examen. Tror den tanken kan bli extra aktuell efter onsdagens möte. Skönt att det är en kort vecka åtminstone.

Jobbar på fegheten

Nu har jag varit blogg-lat igen. Illa, illa. Kom i alla fall hem från London för en vecka sen nu. Tänker inte redogöra hela den resan så djupt. Men vi hade det väldigt bra. London är en fin stad med vackra byggnader och hur mycket som helst att se och göra. På knappa fyra dagar finns det mycket man inte hinner med. Men en hel del shopping hann vi givetvis med, äta god mat, mysa på lite pubar, åka London Eye och även gå på London Aquarium. Blev också en snabbträff med Angie vilket var väldigt trevligt. Som alla resor har jag dock lärt mig en del, som att en massa brudar kan bli lite väl virrigt och småsvårt att samordna. Vår planering var nog också lite väl tattig. Men är ändå nöjd med vår lilla tripp. Gick dock åt mycket pund. Nu är det spara och hålla igen på kalorierna som gäller! Är inte helt tillfreds med mitt ballongface på vissa av Londonfotona.

Som de flesta vet är jag i många fall en riktig fegis. Men nu har jag bokat tid för ögonlaseroperation! Det känns sjukt modigt. Beskrivningen om vad de ska göra med mina ögon känns inte alldeles tilltalande. Men det ska bli så fantastiskt skönt att slippa allt vad linser och glasögon heter. Överväger även att spela paintball imorgon. Alla verkar ju ha så sjukt kul så nog borde jag våga det om jag låter mina ögon bli uppslizade.

Nu ska jag fortsätta den braiga helgen. Igår var det grill hos Alina och Ola med Jörgen och Lucas. Det var riktigt trevligt, även om jag blev lite väl fullsvammlig. Ikväll ska jag sköta mig så att Jörgen inte får skämmas inför sina jobbkompisar på badet...^^

Vi bockar av en obligatorisk sevärdhet, London Eye (Foto: Ida)

(Foto: Ida)

Tycker det var lite modigt av oss att låta små firrar käka på våra fossingar (Foto: Ida)

Jag och Alina ser lite kära ut? (Foto: Ida)

På dejt med Angie

En tratt för fyllefrämjande

Blä, vilken kass Valborgshelg! Fredagen var väl ok, tog det lugnt å myste med Jörgen och Lucas. Dock verkar det som att folk hade sjukt roligt på Bränna och att uppträdandet var grymt, så lite synd ändå att man missade det.

Igår var det paintball, grillning och trolig utgång som stod på schemat. Jag hade bestämt mig för att inte spela, vet inte exakt varför, kanske för att jag är rädd att det ska göra sjukt ont. Var i alla fall grymt tråkigt att bara se på. Var frusen, uttråkad, kissnödig och nykter i 7 timmar. Blev inte heller bättre av att folket tjatade på att jag skulle vara med. Om det blir någon nästa gång ska jag se till att ha en utväg, typ en cykel eller inte dricka nåt så jag kan åka hem när jag vill. Alternativt ta med mig tratten som jag just beställt så att jag kan dricka hur mycket som helst utan att behöva bekymra mig över böket med att kissa utomhus. Fast mest troligt kommer jag aldrig följa med igen såvida jag inte bestämt mig för att spela.

När det väl var dags för det jag sett fram emot hela dagen, umgås utan bössor i högsta hugg (eller jaja, markörer) var jag så sjukt less att det fick va, dessutom snarkade Jörgen efter en kvart hemma. En rätt bortkastad helg enligt mig med andra ord! Nåja, nu är det bara två arbetsdagar kvar och sen drar vi tjejer till London!

Min nya räddning. Ska bara träna lite i duschen först.

Och än är inte helgen över!

Det är tydligen söndag idag. Snacka om att man blir dagvill när man är ledig lite extra. Torsdag var bara en halvdag. Tog mig ändå upp i tid till jobbet för att hinna sola på balkongen. J som var hög som ett höghus hämtade upp mig. Käften gick i ett. Tur att han inte alltid är sån. Eftersom jag blev diskriminerad på grund av mitt kön fick jag inte vara med på sushi- och pokerkvällen. Jag tycker att vi säger att det berodde på rädsla för att torska i poker och inte för att det är skönt att slippa brudar. Jag klarade mig i alla fall fint ändå. Maria kom över och sen Leif. Det blev grillning samt en lyckad bea. Kvällen avslutades på Bränna med surr till efter stängning.

På fredag förundrades jag än en gång över hur mycket disk det kan bli efter en endaste kväll. Och att rengöra grillgallret gör det nästan ovärt att grilla. Men bara nästan. Klockan sex kom J hem och förväntade sig att jag skulle vara färdig när han sagt halv sju. Får se om han lärt sig till nästa gång. Blev i alla fall mumsig middag hos hans päron. Therese förklarade att hon inte pallade äta när hon var nykär i Andreas. Såna problem har inte vi! Tur kanske det, äter inte jag beror det bara på att jag är högst olycklig. En glad Elli äter!

Igår blev det solande på min balkong som alla andra dagar och sen lite häng på Hanssons med Marie, Hanna och Jossi som är uppe från Linköping. Efter det gick jag hem och gjorde palt och kom ihåg varför jag lovat mig själv att aldrig mer göra palt utan en matberedare eller ordentlig kastrull!

Och eftersom man inte kan bli annat än glad av det här underbara vädret kretsar även nästa tanke vid vad vi ska äta idag. Sushi såklart! Ska damma fram cykeln och fara och handla på ett tag.

Bästa "klottret"

Fick ett roligt mms av Maria idag. Någon fiffig människa har möblerat om lite i fasaden på Rikets sal i Luleå. Mycket kreativt måste jag säga och det gjorde min dag! (Vi som inte kommer få evigt liv får ju se till att förlänga livet med lite goda skratt i alla fall!)

Hoppas det här rycket håller i sig

Idag har jag varit ganska duktig. Har simmat och gjort mina juckrörelser i vardagsrummet. Mitt i Desperate housewives insåg jag även att jag inte har någon lunch till imorgon. Och eftersom utelunch är dyrt och för det mesta onyttigt har jag just kokat linssoppa.

De suspekta rörelserna beror förstås på mitt senaste köp i form av en rockring som väger lite mer än vanligt! Sjukt ont gör det och kan förstå att man max får köra 3 minuter per gång första veckan och aldrig mer än 20 minuter. Hoppas den funkar och jag blir fit! Har ju lyckats stöta på enda killen som tycker magrutor på tjejer är hett...

Vad allt kretsar kring... Mat!

Ujuj, jag är verkligen ingen flitig bloggare! Och något jag heller inte är: singel. Jag kom fram till att första april vore ett utmärkt datum, omöjligt att glömma! J försökte leka lite svår men det fick han snabbt lägga ner. Särskilt med tanke på att vi praktiskt taget redan var tillsammans. Så nu får vi bara hoppas att hela grejen inte är ett skämt, vilket datumet kan tyda på. ^^

Annars så har jag, om man ska fortsätta i tidigare inläggs sprut- och provtagningstema, konstaterat att det kan vara en riktig mardröm att ta blodprov på VC. Var där i fredags men den söta tjejen fick inte riktigt till det, blodet ville inte kika fram. Tillslut fick hennes lika söta kollega sticka mig med en lite fetare nål, då gick det och jag var sjukt lättad. Tur att detta hände när jag fått upp vanan lite annars hade jag lagt ner det här med läkare och mediciner för gott!

Har även haft min vardagslyxkväll med Maria då vi går ut och käkar trerätters och delar på en flaska vin någon dag efter löning varje månad. Blev Pär och Mickes denna gång när det visade sig att Bränna bara hade buffé och en massa hockeylumparhuliganer som gäster. Maten var supergod och Maria lika charmig som vanligt. En mycket bra tradition är det i alla fall, kanske den bästa jag har?

Igår var det grillning hos Tommy och Emelie. Sjukt gott, och trevligt förstås. Måste inhandla mig en grill snart så det blir en bra sommar här på Kyrkgatan. Men det tror jag allt det kommer bli, finns alla förutsättningar för det. Vi invigde även Emelies födelsedagspresent, ett chokladfondueset. Lärde mig att man inte ska ha grädde i chokladen som kassörskan sa, åtminstone inte när den fortfarande är under smältning. Det hela räddades dock med lite rapsolja. Vid tio var jag och J helt färdiga och åkte hem för att sussa som riktiga pensionärer en fredagkväll.

Nu blir det lite småstäd här hemma, kärringgrillen, kanske kanske simma och sen laga sushi tills sotnosen kommer hem.

"Kan Elli, kan Elli, kan Elli dricka vin..."

Shit, vad veckorna flyger iväg! Och särskilt de jämna veckorna, känns det som! Inte helt ologiskt eftersom det är de veckorna J är utan kid och alltså har mer tid för mig. Men det är kanske så man vet om det kan vara nåt. Alltså om man saknar honom och tiden går sakta när man inte är med varandra.

Nu är första resan för i år, och förhoppningsvis inte den enda, bokad! Det blir ett gäng sötnosar från jobbet som ska göra London osäkert! Ska bli grymt härligt med shopping, god mat, nya upplevelser och bo på ett fint hotell i början av maj. Mycket bra initiativ, av Ida tror jag det var!

Igår var det vår tur att bjuda Tommy och Emelie på middag hemma hos mig. I egenskap av den mindre kompetenta i köket gjorde jag allt förjobb, typ hacka grönsaker och koka potatis medan J fick stå för resten. Grymt nice med en kille som kan sånt, måste kanske vara lite försiktig med pekpinnarna så han inte lägger av. ^^ Blev även lite födelsedagsfirande hos deras polare. En mycket mysig kväll helt enkelt med ett skönt gäng. Dock tycker jag den där hetssången till att få stackars Elli att halsa sitt vin inte var helt schysst! Huvudvärken sitter fortfarande i...

Ja, jag är en fegis

Buhu!! Så fort man övervunnit en grej blir det dags att jobba på nåt nytt, just typiskt. Nu ska jag tydligen börja ta sprutor - själv! Iiiiih!! Jag som just lärt mig att överleva när de tar blodprov på mig. Nu ska jag dessutom börja sticka mig själv, och jag som inte ens tittar när de sticker mig på vårdcentralen. Kan bli svårt att greja det utan att titta. Kanske att jag lejer någon sötnos som kan göra det åt mig.

Magen är åtminstone plattare!

Man kan lugnt säga att helgplanerna sket sig, bokstavligen. Fredagen började med att jag inte fattade ett skit av mina ärenden, konstant gäspande och lite lätt illamående. Tänkte att det skulle lösa sig om jag käkade lite sushi till lunch. Det hjälpte inte så jag brände en karens och tog bussen hem. Kände mig rätt lugn med tanke på att jag aldrig spyr, såvida jag inte blivit överförfriskad förstås. Efter nån timma hemma fick jag, utan att gå in i för vidriga detaljer, erfara hur fullproppad med skit man är. Men ska nog inte klaga om jag får magsjuka med samma regelbundenhet som nu, vart tionde år är väl överkomligt. Dock är det väldigt okul när ögonen nästan ploppar ut (kändes det i alla fall som) och man får träningsvärk i magen av alla turer i hinken.

Och det var inte heller kul att missa poker- och sushikvällen hos J's kompisar! Men de har lovat att det blir fler chanser, så tröstar mig med det. Annars har det varit en mysig vecka och jag kan lätt vänja mig vid att disken är diskad och sängen (perfekt) bäddad när jag kommer hem efter jobbet. Eller varför inte lite massage i utbyte mot andra tjänster.

Men! Nu är det Ellitid som gäller hela veckan. Tråkigt! Fast blir nog bra när det är jobb imorgon igen, skippade det idag för att inte freaka ut min jobbkompisar med eventuella magsjukebaciller.

Jag väljer att tro att de här bilderna skickades till mig för att jag skulle känna mig delaktig av gemenskapen, inte för att retas...

...

Tror fan inte att jag gjorde ett rätt igår. Vad håller jag på med egentligen? Jag vet ju precis vad det är jag vill ha och likafullt motarbetar jag mig själv. Är det min nya grej att få dem jag tycker om att må dåligt? Det är illa när jag inte ens kan rättfärdiga vad jag pysslar med för mig själv.

Att vara besviken på sig själv är inte en mysig känsla. Tänk om jag kunde få slippa mig själv för en stund.

All work and no play...

Känns som att det enda man gör är att jobba! Tänk att man ska ha det så här resten av livet. Eller i alla fall fram till pensionen, om man lever så länge vill säga! Jag kan faktiskt förstå min kära far som slutade på stallet som någon slags mellanchef eller vad det nu var för att istället mygelstäda (eller "behovsstäda" som han kallar det) trappor någon timma per dag. Kan hända att jag är lite extra pessimistisk för att vi haft lite övertid. Men ja, det är sjukt hur stor del av ens liv som går till arbete, ja såvida man inte är en av 'opalenfikarna'. Det i sig är något alldeles fascinerande hur folk tar sig igenom ett helt liv med minimal erfarenhet av arbetslivet. Synd bara att bidrag blir en livsstil för en del - i onödan. Det i sig gör ju att reglerna blir hårdare för de som verkligen inte har nåt val.

Absolut segt att inte ha så mycket fritid. Men har faktiskt en del kul på jobbet också! Har otroligt fina jobbkompisar. Visst finns det en del småkonflikter men det är nog omöjligt att komma ifrån helt med tanke på att man jämför sig med andra, deras prestation, lön och så vidare. Och även om allt vore hundra procent rättvist skulle alla garanterat ändå inte uppleva det så, alla har ju olika syn på vad som är ett bra jobb och andra har helt enkelt en smula dålig självinsikt.

Ojoj, vad konstigt, ett helt inlägg bara om jobb - inge killar! Vet faktiskt inte riktigt vad jag skulle skriva om det området nu, känner mig lite lost kanske till och med lite lätt obrydd! Inte så värst Elli!

En morgonrocksdag

Ännu en helg passerad. Kan verkligen inte skryta om att jag gjort vare sig vettiga eller roliga saker. Har i alla fall äntligen införskaffat mig en riktig dammsugare. Var en smula less på att behöva kräla på alla fyra på vardagsrumsmattan och rafsa ihop dammet med händerna för att den sladdlösa sög (dåligt). Så istället för att se Melodifestivalen med roliga människor blev jag inspirerad och satte igång med städandet. Om det är så värst vettigt vet jag inte. Borde nog ha städat idag och haft en kuldag igår istället för idag har det varit en riktig tråkdag.

Har kommit halvvägs med Spelet nu. Visste väl detta redan egentligen men nu har jag fått det än mer betonat att kissen blir ointresserad om snöret bara blir nerlagt och serverat. Apropå missar så har jag bestämt att jag ska skaffa en, senast till sommaren. Kanske att jag ska vara stödhem innan så jag får in känslan.

Maries misse

En kul grej

Tredje gången gillt blev det. Sen Halloween har Jajja försökt få med mig på träffar för någon tjejförening men har alltid varit något som bromsat, övertid och krasslighet. Men så igår hängde jag med på middag hos en kvinna som heter Helen. Efter en liten stund gick ljuset upp för mig och jag fattade att det var tjejernas motsvarighet till Round Table. Man kan lugnt säga att mina fördomar hade dömt ut RT som en gubbklubb för inbördes beundran. (Visst, åldersgränsen är 40, men tänkte att det handlar mer om mentalitet än faktisk ålder). Träffen med Ladies Circle var faktiskt mycket trevlig och inte riktigt som jag föreställt mig, även om jag var sjukt imponerad av hon vi var hos. Menar ordförande, tre till synes väluppfostrade kids, en miljon projekt, ha häst, jobba som läkare, en varm personlighet och inte minst - ägare till det absolut snyggaste huset jag någonsin varit i är inte helt illa pinkat. Verkar hur som helst vara en kul grej där man hittar på allt möjligt roligt och får lära känna folk man annars aldrig hade träffat eller umgåtts med.

Blev lite kli i fingrarna när jag fick erbjudandet att helt gratis (inklusive resa, boende och käk) få följa med till Björkliden i helgen eftersom en hade droppat. Men kan inte, tåget går redan imorgon på förmiddagen. Men vad är väl det i jämförelse med att få knega på FK en fredag?

Saknar dessutom att umgås med folk som inte bara är i min egen ålder. Sånt blev det mer av när jag var ett JV och man umgicks med alla i församlingen. Då är LC ett betydligt bättre alternativ som inte inkluderar pekpinnar och moralkakor.

En bakisreflektion

Alltså blir less på riktigt. Vissa kommentarer jag får är verkligen för mycket. Egentligen är det lite mot mina principer men funderar på att ändra kommentarsinställningarna. Jag lämnar rätt mycket i mina inlägg för fri tolkning, det kan inte riktigt alla hantera. Så snälla bespara mig relationsråd, uppmaningar att sluta gå ut och annat gorm.

Jag måste ändå säga att det är rätt underhållande att de människor som är mest rädda för skvaller och som försöker vara "diskreta" ofta har de risigaste ryktena. En slump? Jag tror inte det. Jag säger inte att lite integritet är dåligt men är man livrädd att folk ska prata om en känns det som att nåt är fel.

För mycket månad kvar i slutet på lönen

En fråga jag ställt mig på sistone är: varför tar mina pengar slut hela tiden? När jag var student lyckades jag ändå spara lite, men nu när jag får in mer än vad jag fått tidigare ekar det tomt på sparkontot. Jag är en sån som gärna vill förstå varför saker blir som de blir. Därför drog jag ut senaste årets kontoutdrag och utförde lite avancerad matematik bestående av att highlighta utgiftsposterna med olika färger samt lite addition. Man kan lugnt säga att mitt förbättringsområde är den rosa kategorin - shopping! Surprise, surprise. Omkring en tredjedel av min nettolön (utan övertid) går alltså till smink, kläder och inredningsprylar. Opsi...

Så lite mer matlådor, mindre shoppande och gärna en sambo någon gång som delar på alla räkningar.^^ Men! Jag övertrasserar då aldrig kontot! Visst är det skönt när man alltid kan kika på någon annan som är snäppet värre?

Tror i alla fall att jag kommer klara mig från Lyxfällan. Värre var det med sexfällan. Finns det ett sånt program tro?

En ursäkt till fest

För 25 år sen föddes en inte helt önskad Ellipelli. Japp, kondomen sprack och och tänk vilken tur att päronen var såna där sektmedlemmar så de inte fick spola bort mig! En rätt kass födelsedag måste jag nog påstå. Haft frossa och känt mig febrig hela dagen plus lite mensvärk. Sysselsättningen är dessutom att tvätta och toppen på det hela var när en surkärring börja yra om att man inte får tvätta efter sju och att det stör dem som bor ovanför. Vafan, det finns väl då ingen som går och lägger sig innan nio? Och knappt det heller.

Nåja, det spelar inte så stor roll att det är en lite kass dag, gjorde bort det roliga i lördags! Mycke nice med party hos mig med dem bästa! Blev lite stress först då jag inte insett att tårtan skulle ta en sån tid att baka. I det här fallet en bröllopstårta... Men tur att Jessy kom och räddade mig och hjälpte till med drinktilltuggen, tusen tack babe!

Blev i alla fall en mycket trevlig kväll och helt utan dramatik som säg förslag till ölburkskissning. Sånt klarar vi oss bara fint utan. Ett par personer blev rätt så dragna också. Men jag tror det hör till om det är en riktigt bra fest. Var rätt bra drag ute också, även om jag kanske var lite väl insnöad på något eller någon.

En smula vinglig kanske, men jag gillar siffran.

Nytt år - nya löften att bryta

Så fort julen var förbi blev det ett bra slut på året. Passade på att ha sushimiddag hos mig när alla var uppe. Vissa har ju dock inte så utvecklade smaklökar och åt därför en wok istället. Men det är lugnt, blev bara desto mer sushi åt oss andra. ^^

På nyår var vi också hos mig. Vi gjorde nästan allt rätt, åt trerätters (tillagad av mig) och såg på värdelösa fyrverkerier (snåla Bodens kommun) och hade riktigt trevligt. Enda tabben var väl att vi missade att skåla i bubbel vid tolvslaget och att jag inte hade nåt pussoffer tillgängligt. Blev också en sväng ut på krogen med min farliga klänning. Kan konstatera att fransklänning inte är att rekommendera när det bara finns läskigt folk att fastna i. Var i alla fall tur att ingen fastnade så hårt att de tvingades följa med hem, var mer än nöjd med att ha Angie som sovsällskap.

Nyårslöften för i år lyder:

• Hälsa på Angie i London

• Endast lägga energi på pojkar som är värda det

• Ta examen

• Simma

Idag är vi lediga och igår var det visst halvdag. Jag har sjukt dålig koll på sånt där, men skyller som vanligt på min uppväxt då varje dag var en vanlig dag. Min meningsfulla syssla för idag har varit att sova. Kan erkänna att till och med jag får lite panik efter att just ha sovit bort 15 timmar av mitt liv. Dagen kommer i alla fall inte vara helt bortkastad, ska äta sushi hos Maria! Någon som registrerat att jag är galen i sushi? ;-)