Igår kom jag till en stor(?) insikt: det är ytterst ångestreducerande att ta itu med sånt man är stressad över. Det kan hända att alla vet det redan. Säkert visste jag det också man hade nog glömt det lite... Vad yrar hon om nu undrar ni kanske. Jo, alltså jag har läst en kurs som heter Säkerhet och miljö (dock ur ett sociologiskt perspektiv vilket är lite knas då den ingår i Psykologiprogrammet.) Precis som vanligt blev det mesta av plugget gjort i absolut sista minuten. Givetvis har jag ägnat en hel del av mina tankar åt att ha ångest och vara stressad över allt studerande som behövde komma till stånd. När jag väl kom igång på riktigt rann stressen och ångesten bort som i ett trollslag. Så otroligt dumt att lägga energi på att oja sig över vad som behöver göras istället för att just do it!
Som så mycket annat har jag en teori om varför jag uppför mig så här improduktivt. Det kan handla om självbild. Väntar jag med att plugga in i sista sekund kan man knappast säga att jag är trög om jag failar på tentan, eftersom det ju är rätt troligt att man gör det utan ordentlig förberedelse - även fast man är en smart person. Skulle jag å andra sida klara tentan trots detta måste jag vara en exceptionellt begåvad person eller ja, åtminstone rätt smart ändå.
Eller så är jag helt enkelt bara lat.
Nåja, jag skrev tentan idag i alla fall. Tror åtminstone att det finns en liten chans att jag kan ha klarat den. Det vore ju himla skönt och så kan jag och Marie helt koncentrera oss på uppsatsen.
Begreppet säkerhet är rätt intressant att studera faktiskt. I Sydafrika är AIDS landets största reella hot mot säkerheten. Likafullt lägger man ner endast 1 miljard för att bekämpa problemet, vilket kan jämföras med 21 miljarder som går till det militära trots att inget yttre, uppenbart hot föreligger. Behöver man perspektiv på saker kan vi svenskar läsa boken I trygghetsnarkomanernas land, den handlar om oss. Perspektiv kan helt klart vara en bra grej.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar