Om jag var chef...

Detta inlägg är en hyllning till min fantastiska polare och även jobbkompis Patric! Jag önskar att han alltid fick ha sin nuvarande jobbposition, eller i alla fall så länge jag är handläggare. Ni skulle bara veta vilken fröjd det är att ha en specialist som har svar att ge och fixar allt på en millisekund! Inte kul att behöva vänta ett par dagar på ett litet ändringsbeslut. Föredrar snittet på 2 minuter!

Sedan kan man heller inte planera en fest utan Patric, det vore otänkbart! Och apropå det så är det just vad det blir imorgon! Fest i Boden med gullisarna! Awesome. Var längesedan det blev en tripp till hemma. Om man nu inte räknar helgen som var då, man kan kalla det en indirekt Boden-tripp..^^ Men faktiskt börjar Luleå kännas riktigt hemtamt nu. Trivs! Verkar som att jag mår lite bättre här, inte minst tack vare fina arbetskamrater/polare och att jag kommit igång med träningen. Eller ja, vi får ju se hur det går nu när jag inte längre har tillfälligt kort på Inpuls där Farida är min PT. För första gången i mitt liv kan jag faktiskt urskilja lite muskler på mina armar, stort må jag säga!

Nu ska jag pysa ner i badet då jag i vanlig ordning lyckats pricka in kallaste boendet!