Inget avelssto här inte

Det blir sällan som man tänkt sig. Just den här saken var lite extra frustrerande. I en månad har jag nu gått och fantiserat om hur fantastiskt skönt det ska bli att kunna slå upp ögonen på morgon och se! Att slippa tappa linserna efter att ha blundat på morgonbussen till jobbet. Att kunna vara ute och göra saker utan att vara begränsad med linsbökandet. Att slippa behöva lägga ut tusentals kronor varje år på linser.

På undersökningen lät allt väldigt positivt, jag hade tjocka hornhinnor och allt såg finfint ut. Men, den söta tjejen poängterade dock att man vet säkert om det går först på operationsdagen då läkaren undersöker en. I mitt fall blev det inte ens någon undersökning. Han undrade bara om min psoriasis, vem som ställde diagnosen med mera. När han konstaterat att det verkligen fanns en diagnos så var saken klar, jag kan aldrig lasra mina ögon. De visste redan att jag hade sjukdomen eftersom jag fått fylla i nå papper redan på undersökningen. Så otroligt onödigt att man då bygger upp förväntningar när läkaren bara hade kunnat lyfta luren vilken dag som helst efter undersökningen för att ställa sina följdfrågor...

Och inte blir det muntrare av att alla som opererat sina ögon beskrivit hur fantastiskt det är att se med sina egna ögon, att det går extra mycket reklam på tv om ögonlaser och att jag dessutom haft extra mycket huvudvärk och tjorv på grund av linserna på senaste. Det känns som att vad än är jag vill hitta på så är mina värdelösa gener framme och lägger krokben för mig. Ögonen är liksom inte det enda.

Ledig en hel massa dagar!

Äntligen lååååånghelg! Ska bli så skönt! Och inte blir det sämre av att det blev sommar helt plötsligt, eller att Jörgen skrivit att han kommer hem redan ikväll. Något annat braigt är att det börjat gå upp för mig att jag mest troligt bara kommer behöva pilla med linser tre dagar till - någonsin! Sedan blir det en mindre kul vecka då jag kommer vara lite extra handikappad med alldeles för svaga glasögon. Nästa lördag blir det lasring och en Linda som får hålla mig i handen. Men jag har förhört Eva på jobbet som gjort exakt samma operation, så det ska nog gå finfint.